Vän från förr

Idag träffade jag en kompis från grundskoletiden. Vi har inte setts sen början av 90-talet om jag inte minns helt fel. Det var hur kul som helst! Vad konstigt det är att man bara kan prata på som om det inte alls är nästan 20 år sen vi sågs. Det är fascinerande att se hur lite man förändras ändå både utseendemässigt och personlighetsmässigt. Vi var rörande överrens om att grundskolan är som en dimma, man minns inte riktigt hur det var, eller vad vi gjorde. Eller är det det man kallar förträngning? Hon har ett bättre minne än vad jag har, och det var så roligt att återuppliva gamla minnen! Hoppas att det blir fler tillfällen!