Att säga Hej Då...

är bland det svåraste som finns. Idag åkte grannarna till sitt nya hemland. Under de här tre veckorna har vi nog alla upptäckt nya sidor hos varandra, men flytten har vi inte tänkt på. Utan vi har mer fokuserat på att det är semester ni ska på. Men det gick inte att tänka så imorse, usch, det är jobbigt när en del av "familjen" inte finns inom räckhåll längre.

Texas känner också att det är något konstigt på gång, hon brukar springa ut så fort hon bara kan på morgonen och vara ute hela dagen. I morse gick hon en liten sväng på tomten, nu sitter hon inne i ett fönster och tittar trots att dörrarna står på vid gavel. Har inte hänt sen hon blev utekatt.

Men jag tycker inte om att säga hej då, det är så definitivt, jag säger istället, på återseende.

Ses till jul!